Ökat råvarupris kan driva på övergången till LFP-batterier

När man pratar om batterier som används i elektriska bilar och elektriska fordon tänker många oftast på litiumjonbatterier. Men faktum är att litium-järnfosfatbatterier (LFP) har börjat segla upp som ett betydande alternativ på batterimarknaden. Något som bland annat kan tillskrivas råvarupriser som ökar.

Litium-järnfosfatbatterier eller LFP-batterier som de flesta kallar dem för har flera fördelar jämfört med litiumjonbatterier. Dessa oftast prisvärda batterier har bland annat en hög så kallad effekttäthet och en rejäl livslängd. De brukar även beskrivas som mer termiskt stabila än andra katodmaterial som används i elektriska fordon, och samtidigt mer miljövänliga eftersom LFP-batterier varken innehåller nickel eller kobolt. Det är några av anledningarna till att alla våra elektriska arbetsfordon är utrustade med brandsäkra LFP-batterier.

En nackdel är att LFP-batterier generellt har något lägre cellspänning samt energidensitet jämfört med litiumjonbatterier och de väger även något mer än litiumjonbatterier. Det pågår dock forskning på området gällande LFP-batterier med ökad energidensitet, nyligen släppte exempelvis BYD sitt omtalade Blade Battery för några veckor sedan.

Brist på batterier

Övergången till LFP-batterier för elektriska bilar och elektriska arbetsfordon drivs på av ett ökat råvarupris. Något som i sin tur beror på den ökande efterfrågan på elbilsbatterier enligt en rapport från Goldman Sachs som släpptes i mars i år. Rapporten förutspår en återgång till historiska toppriser – vilket bland annat skulle innebära en fördubbling av kostnaden för litium. Även priset för kobolt riskerar att fördubblas, medan kostnaden för nickel kan öka med så mycket som 60 procent.

Ett batteri brukar stå för mellan 20 och 40 procent av kostnaden när man bygger ett elektriskt fordon. Därför är det inte så konstigt att många företag nu tittar på andra lösningar. Inte minst med tanke på att behovet av batterier för elektriska fordon kommer att vara 30 gånger större om knappt 20 år enligt samma rapport – en ökning från 158 gigawattimmar 2020 till 4 629 gigawattimmar 2040. Skulle analytikernas siffror överträffas innebär det att det riskerar att uppstå en brist på batterier redan 2025.

I slutändan beror tillväxten för industrin och efterfrågan på batterimaterial på hur många människor som väljer att köpa elektriska fordon. Skiften där den stora massan konsumenter byter från bensindrivna fordon till elektriska diton förväntas i allmänhet komma när batterikostnaden har sjunkit tillräckligt mycket. Det skiftet kan ske redan under det kommande decenniet. Goldman-Sachs förutspår i sin rapport att elektriska fordon kommer att vara billigare än fordon med förbränningsmotorer år 2030. Tiden får utvisa om det blir så.

Publicerades: 6 april, 2021