Blybatteriet – våtcell, AGM och gel
Blybatteriet uppfanns 1859 och sitter fortfarande i nästan varje bil med förbränningsmotor. Det är billigt att tillverka, tål höga strömuttag och har en mogen återvinningskedja. Som startbatteri är det fortfarande svårslaget. Som drivbatteri i ett elfordon som ska jobba hela dagar är bilden en annan, och det är värt att förstå varför.
Alla blybatterier bygger på samma grundprincip: blyplattor i utspädd svavelsyra. Skillnaden mellan typerna ligger i hur syran hålls på plats.
Våtcell (flooded) är den klassiska varianten med fritt flytande syra. Den är billigast men kräver tillsyn, kan behöva vattenpåfyllning och avger gas vid laddning, vilket ställer krav på ventilation. Den tål inte heller att luta eller skaka hur som helst.
AGM (Absorbed Glass Mat) binder syran i mattor av glasfiber. Batteriet blir slutet, underhållsfritt och tål vibrationer och lutning bättre. Det laddar snabbare än våtcell och klarar fler cykler, men kostar mer.
Gel binder i stället syran i en gelé med hjälp av kiseldioxid. Resultatet är ett slutet, läckagesäkert batteri som tål djupa urladdningar något bättre än AGM och ofta marknadsförs som premiumalternativet i blyfamiljen. Baksidan är att gelbatteriet är känsligt för felaktig laddning och vill laddas långsamt och kontrollerat. Tar du i för hårt med laddströmmen torkar gelén och batteriet förstörs i förtid.
Här är poängen som ofta missas: gel är inte en sorts litium. Gel är ett blybatteri. Det är en förfinad blykemi, inget annat, och det delar blyets grundläggande begränsningar. Vi återkommer till varför den missuppfattningen är så vanlig i kapitlet om fusk-litium.
Det här är gemensamt för alla blybatterier
- De är tunga. Bly är ett tungt grundämne, och det märks direkt på fordonets vikt och nyttolast.
- De bör inte tömmas helt. För att hålla bör de sällan laddas ur mer än till ungefär hälften, vilket halverar den användbara kapaciteten.
- De tappar fart under belastning. Ju hårdare du belastar ett blybatteri, desto mindre energi får du ut. Det kallas Peukerts effekt och blir tydligt i tunga arbetsmoment och uppförsbackar.
- De gillar inte att stå halvtomma. Står ett blybatteri urladdat bildas sulfatkristaller som äter upp kapaciteten. Fenomenet kallas sulfatering.
- Spänningen sjunker under tömning, vilket gör att kraften avtar märkbart mot slutet av arbetspasset.
- Livslängden mätt i cykler är begränsad, typiskt några hundra till runt tusen beroende på typ och hur snällt batteriet behandlas.